something i need to say

klaga på min uppdatering hur mycket ni vill, men alltså.
jag kan inte förklara hur det känns att vara mej just nu, den enda jag skulle vilja är att dö. dödödöd!
jag är inte den som vill prata med människor om det. varför jag mår så, men ja.
jag är i vanliga fall för öppen, jag kan gå fram till någon helt random och berätta vem jag är, varför jag mår piss.
nej, det skulle jag inte. men jag öppnar mej föör mycket för fel personer iaf.
och erica om du läser detta, det är inte bara det jag berättat för dej, det du vet är bara en tiondel.
och jag kan inte sluta tänka på allt, tankarna snurrar hela tiden. och jag vet inte vem jag ska prata med,  för jag litar inte på någon längre. (vilket jag inte gjort på några år, inte ens min mamma!)
fast sen kommer det stunder, då jag är så glad.
när jag verkligen känner hur bra jag har det. att han kan få mej må så, han är guld värd den finapojken..
aja, vet inte vad jag ska skriva, sjunker snart igenom marken..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0